bittersweet memories that is all im taking with me


MGs lärare

Vi har roliga lärare på våran skola. Måste ta och berätta om ett antal.

Först så har vi gubben som sitter vid den öppna datasalen. Han har pyntat hela sitt kontor med kines-grejer och allt går i rött och guld. På skrivbordet har han en guldfisk. Han sitter alltid där så det verkar som att han inte har några lektioner.

Vi har Åke, han är typ 25 och har precis börjat odla skägg. Detta ser ganska komiskt ut i och med att det är rött. Han har kommit upp i sju centimeter nu och jag väntar med spänning tills han rakar av sig allting. Åke är webbprogramerare. Därmed skägget.

Edmund England har vi också. Bara att han har ett land som efternamn gör att han är ganska konstig. Han hälsar alltid på mig och Mika och brukar sitta med på våra lektioner. Han är väldigt djup och jag misstänker att han gillar att dricka rödvin och filosofera ihop med..

..Martin, våran klasslärare och min mentor. Han är väldigt rolig. Ungefär 25 år och himla "lillgammal". Han har börjat prata franska med mig en gång när jag kom in på hans kontor. Förra torsdagen fyllde Rikard år och våra skåp är minimaliska så jag frågade om jag kunde få ställa in min väska på hans kontor. Han förhörde mig om vad jag hade köpt till Rikard i säkert fem minuter.

Vi har Lars Bermann som man inte får kalla Lasse. Han är journalistiklärare och brukar skryta om sin erfarenhet som tv-pryl på SVT. Han är absolut inte lärare och när vi gick journalistik brukade vi synda ihop. Med det menar han att vi dricker kaffe/varm choklad på lektionerna.

Vi har Diego, spanskaläraren. Han är aldrig i tid och har alltid bra ursäkter. Han har brytit näsan och går omkring med plåster. Han redovisade väldigt bra om hur det gick till när han bröt näsan. Det tog en lektion så jag blev klad.

Poss på mina lärare!

2008-03-10 @ 13:39:55 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks (0)



Det här skrev jag i ettan på gymnasiet. MG. Det gör ont i hjärtat när jag läser det här. Riktigt ont. Kan ni fatta att vi aldrig mer kommer se dessa människor. Aldrig mer. Ont. Puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0