Spetälska och Håkan Hellström

Alltså. Håkan. Okej, jag låter som ett besatt fan. Men Håkan. Han var så jävla bra, det var så härlig stämning, Hurricane är snigg. Jag vill äta upp allihopa! Inte trumpetar'n då . . .

För er som är tröga, Håkan spelade på gröna lund idag.

Nu sitter jag hemma hos Mika och myser, fast hon tjatar på mig för hon måste snacka med nån Anna.

Imorn är det fotboll och stämningen förra gången gör att jag vill sitta i Kungsan och mysa men, mitt boende gör det ganska problematiskt.

Rikardo är i Kroatien och funderar på att köpa linnebyxor, jag orkar inte? Måste jag liksom "mamma" honom för att han ska fatta vad som är snyggt. Okej, mamma va fel ord. Men ni fattar vad jag menar.

Jag har kliat mig på halsen. Min hals blir röd så fort jag nuddar den. Jag minns en gång, jag kollade på remember the titans, jag grät som en dåre. Allt hamnade i u-ringningen och jag torkade lite. Det såg ut som jag hade. . . jag vet inte vad rätt ord är och jag vet inte vad spetälska är, men jag tror att det såg ut som jag hade spetälska.

Jättejobbigt inlägg. Men poss, jag bloggar i alla fall. Slå det Mika!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0